{"id":131283,"date":"2023-02-02T10:33:09","date_gmt":"2023-02-02T09:33:09","guid":{"rendered":"https:\/\/atena.sk\/blog\/att-arbeta-utomlands-nar-och-varfor-borjade-det\/"},"modified":"2023-04-17T13:49:49","modified_gmt":"2023-04-17T11:49:49","slug":"att-arbeta-utomlands-nar-och-varfor-borjade-det","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/atena.sk\/blog\/sv\/att-arbeta-utomlands-nar-och-varfor-borjade-det\/","title":{"rendered":"Att arbeta utomlands – n\u00e4r och varf\u00f6r b\u00f6rjade det?"},"content":{"rendered":"\n

90 000<\/strong> timmar. Detta \u00e4r den genomsnittliga tiden som en person tillbringar p\u00e5 jobbet. Naturligtvis m\u00e5ste du hitta l\u00e4mpliga jobbm\u00f6jligheter f\u00f6r att utnyttja tiden p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt. Tid \u00e4r trots allt den mest v\u00e4rdefulla resurs vi alla har. \u00c4r det meningsfullt att leta efter dessa m\u00f6jligheter inom en radie av 20 mil runt din hemstad n\u00e4r du kan \u00e5ka n\u00e4stan var som helst i v\u00e4rlden?<\/p>\n\n

N\u00e4r b\u00f6rjade folk s\u00f6ka jobb utomlands?<\/h2>\n\n

Det \u00e4r n\u00e4stan om\u00f6jligt att fastst\u00e4lla det exakta \u00e5ret d\u00e5 m\u00e4nniskor b\u00f6rjade korsa gr\u00e4nsen i jakt p\u00e5 ett b\u00e4ttre liv. Men om man t\u00e4nker efter har m\u00e4nniskor rest utomlands f\u00f6r att arbeta sedan det fanns gr\u00e4nser<\/strong>. N\u00e5gra av de f\u00f6rsta som reste mellan l\u00e4nder f\u00f6r att arbeta var till exempel handelsm\u00e4n. Och anledningen till att de \u00e5kte till ett annat land var inte att de inte kunde s\u00e4lja sina varor i hemlandet. Det berodde p\u00e5 att de fick ett b\u00e4ttre pris f\u00f6r dem och att de tog med sig de \u00f6nskade varorna p\u00e5 v\u00e4gen tillbaka. S\u00e5 de s\u00e5g en m\u00f6jlighet och <\/strong>tog den. <\/p>\n\n

Utvecklingen av resandet i Europa<\/h2>\n\n

Gr\u00e4nskontrollen i EU var relativt slapp f\u00f6re f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. D\u00e4refter blev det dock str\u00e4ngare. F\u00f6r att passera gr\u00e4nsen kr\u00e4vdes vanligtvis visum. Efter andra v\u00e4rldskrigets slut b\u00f6rjade det uppst\u00e5 tullunioner mellan l\u00e4nder. De nordiska l\u00e4nderna var de f\u00f6rsta att till\u00e5ta fri vistelse och r\u00f6rlighet mellan varandra 1954. Sex \u00e5r senare f\u00f6ljde Beneluxl\u00e4nderna efter. Detta startade en migrationstrend och st\u00f6rre delen av Europa ville vara en del av n\u00e5got liknande. <\/p>\n\n

Det sista steget, som f\u00f6rmedlade resor och arbete inom Europa, kom p\u00e5 1990-talet. 20 \u00e5r. \u00e5rhundrade. Europeiska unionen<\/strong> skapas och Schengenavtalet<\/strong> undertecknas. Detta innebar inte bara fri r\u00f6rlighet, utan ocks\u00e5 EU-omfattande regler och best\u00e4mmelser. Fr\u00e5gor som social trygghet, sjukf\u00f6rs\u00e4kring, barnbidrag och s\u00e5 vidare har l\u00f6sts, \u00e4ven f\u00f6r m\u00e4nniskor som dagligen pendlar till ett annat land f\u00f6r att arbeta. <\/p>\n\n

Varf\u00f6r reser m\u00e4nniskor utomlands f\u00f6r att arbeta?<\/h2>\n\n

Svaret p\u00e5 denna fr\u00e5ga kan vara helt olika f\u00f6r varje person som har best\u00e4mt sig f\u00f6r att ta detta steg. Vi kan dock dela in dessa orsaker i tre grupper och sammanfatta de vanligaste orsakerna till att m\u00e4nniskor l\u00e4mnar sitt hemland.<\/p>\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n