Efter brexit, som vi förväntar oss för andra året i Europeiska unionen, kommer det att ske stora förändringar i den gemensamma handelns funktionssätt och i rörligheten för människor, varor och tjänster. Kommer arbetsgivarna att gynnas av Brexit? Vilka är de negativa och positiva aspekterna av att Storbritannien lämnar Europeiska unionen?
Enligt den senaste studien skulle en hård brexit, dvs. att Storbritannien lämnar Europeiska unionen (EU) utan avtal, slå hårdast mot arbetsmarknaderna i Malta, Irland, Belgien och Slovakien. Dessa länder har ett intensivt utbyte av varor och tjänster med Storbritannien. Storbritannien importerar cirka 38 procent av sina livsmedel, och EU står för en stor del av livsmedelsimporten. Denna öppenhet kommer dock snart att upphöra.
Jordbruket kommer att påverkas mest av Storbritanniens utträde ur EU
Enligt en studie från det katolska universitetet i Leuven i Belgien har det visat sig att ett eventuellt utträde av Storbritannien ur EU skulle få ödesdigra konsekvenser för hela Europas ekonomi. Upp till 1,2 miljoner människor som för närvarande arbetar där kan förlora sina jobb på grund av brexit. Eftersom den europeiska marknaden är så starkt sammanflätad kommer Brexit att påverka oss alla. En hård brexit skulle påverka olika sektorer i olika länder. Jordbruket skulle till exempel drabbas hårdast i Brasilien och Bulgarien, bilindustrin i Tyskland och Tjeckien och detalj- och grossistledet i Belgien och Österrike.
”I dagens globaliserade värld kan man anta att om det skulle råda brist på vissa typer av varor skulle marknadsutrymmet i de flesta fall mycket snabbt fyllas av konkurrerande utbud, antingen från EU:s medlemsländer eller genom förmånsimport.”
– talesman för ekonomiministeriet
EU:s inre marknad bygger på principen om fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital. När Storbritannien lämnar EU kommer avtalet inte längre att gälla. Hans avgång kommer att sätta igång en kedja som sannolikt kommer att dra ut på tiden i flera år och gradvis påverka oss alla. Paradoxen är att Brexit kommer att påverka arbetsmarknaden och britterna själva. Enligt en belgisk studie kan mer än en halv miljon av dem förlora sitt arbete. Detta kommer naturligtvis att ha en betydande inverkan på andra länder i Europa. Omkring 291 000 tyskar, 141 000 fransmän, 139 000 italienare och 122 000 polacker kan förlora sina arbeten. Storbritanniens utträde ur EU kommer naturligtvis att medföra en rad problem.
Mer än 1,2 miljoner människor kommer att förlora sitt arbete.
Många analytiker förutspår att arbetslösheten i Storbritannien, som för närvarande ligger runt 5 %, den lägsta nivån på tio år, kommer att öka efter utträdet ur EU. Den ekonomiska avmattningen kommer också att ha en negativ inverkan på lönerna. Storbritanniens nationella institut för ekonomisk och social forskning har förutspått att reallönerna kommer att vara 2,2-7 procent lägre efter utträdet ur EU fram till 2030 än om Storbritannien hade stannat kvar i blocket. Detta står i kontrast till Brexit-anhängarnas påståenden om att arbetsmarknaden kommer att vara mer dynamisk efter att ha lämnat unionen om den inte hindras av europeiska bestämmelser.
Folkomröstningen påverkades också av migrationskrisen som inträffade 2016. Tyskland ville ta itu med kvoterna och migrationskrisen genom en handlingsplan mellan EU och Turkiet. Detta skulle innebära att invandrare från Turkiet frivilligt tas emot. Frågan om Storbritanniens utträde ur EU har också blivit en fråga, eftersom Storbritannien enligt statistiken tar emot fler invandrare per år än något annat EU-land (inklusive Tyskland). Redan innan folkomröstningen officiellt tillkännagavs började utländska banker med filialer i London att beräkna sina överföringar till en annan europeisk huvudstad.
”För närvarande utgör arbetstagare från utlandet en viktig del av den brittiska ekonomin och arbetsmarknaden är hungrig efter ny arbetskraft. Om det inte blir en katastrofal recession kommer det inte att finnas något större intresse av att skapa problem för de anställda, oavsett vilket scenario som utspelar sig.”
– Analytiker vid Institutet för ekonomisk och social analys
Vid en hård brexit skulle Storbritannien förlora mer än 1,2 miljoner arbetstagare från hela EU som för närvarande är anställda i landet. Detta skulle vara en enorm chock för den brittiska ekonomin, vilket skulle kunna få ödesdigra konsekvenser.
Storbritannien som ”tredjeland”
Storbritannien kan nu också i framtiden verka som ett ”tredjeland” enligt WTO:s (Världshandelsorganisationen) regler. Det innebär att den skulle fastställa sina egna regler för migrationspolitiken. I så fall kommer de förmodligen att införa något slags poängsystem som Australien har, och personal från utlandet kommer att rekryteras på prioriteringsbasis enligt förmåga. Det mest sannolika alternativet är att människor från unionen kommer att kunna fortsätta att arbeta i Storbritannien utan större problem, men att de inte kommer att kunna få till exempel sociala förmåner. Man tror att motståndet mot invandrare i det här landet snarare berodde på en ovilja att betala ut dessa förmåner. Å andra sidan finns det vissa arbeten som britterna inte är villiga att utföra, så de kommer även i fortsättningen att behöva arbetskraft från utlandet.
”Brexit skapar osäkerhet för investerare och påverkar den ekonomiska tillväxten genom att fördröja eller till och med flytta investerings- och utvecklingsbeslut geografiskt. Effekterna av brexit är klart negativa för Europa och dess ekonomiska tillväxt.”
– Styrelseledamot och chef för investeringsförvaltningen vid DSS Poštová banka
Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen verkar oundvikligt, så det blir vår uppgift att dra full nytta av denna möjlighet och försöka maximera den positiva effekten på ekonomin. Samtidigt måste man minimera nackdelarna med att Storbritannien lämnar Europeiska gemenskapen. Brittiska företag kommer därför att tvingas omfördela sin produktion och verksamhet för att förbli konkurrenskraftiga. På så sätt kommer det att vara av stort intresse för brittiska företag att etablera kontor i Europa. Efter utträdet ur unionen kommer migrationsparametrarna att förbli oförändrade och flexibiliteten i regelverket i Storbritannien kommer inte att öka.
