Skolväsendet påverkar flera aspekter av statens och befolkningens liv. Arbetsmarknaden och många andra områden är beroende av utbildning. Det schweiziska utbildningssystemet är väl genomtänkt och direkt kopplat till arbetsmarknaden. Detta är anledningen till att Schweiz är ett så utvecklat land.

Dubbla schweiziska utbildningssystem

I chokladens, ostens och vinets land bygger utbildningssystemet i gymnasieskolorna på dubbel utbildning. Detta innebär att teorin är direkt kopplad till praktiken. Det är den praktiska undervisningen som ges den främsta uppmärksamheten och som föredras framför den klassiska memoriseringen av kunskap. När eleverna väljer gymnasieskola väljer de så att säga det yrke och den anställning som ett visst företag förbereder dem för, inte själva skolan. Den senare är bara ett tillbehör. De väljer först det företag där de vill utbilda sig till ett visst yrke och sedan den skola där de deltar i teoretisk undervisning i yrkes- och allmänbildande ämnen och en del av den praktiska utbildningen. På så sätt är de redo för livet och kan börja arbeta heltid direkt efter skolan utan att behöva gå i utbildning.

Elever som deltar i sådan yrkesutbildning kallas lärlingar. Företagen skapar dessa arbetstillfällen i ett begränsat antal. Om en student är intresserad av ett visst yrke men inte hittar ett företag där han eller hon kan utbilda sig för det, måste han eller hon välja ett annat yrke, vilket är en liten nackdel. Men eftersom den beror på den faktiska efterfrågan och tillgången på marknaden har den en positiv inverkan på landets ekonomi, eftersom skillnaden mellan efterfrågan på arbetskraft och lediga platser minskar.

Anställda och studerande på samma gång

Den schweiziska yrkesutbildningen erbjuder ett brett utbud av ämnen, t.ex. hantverk, vanliga lärlingsutbildningar, bankverksamhet, IT, socialvård, hälsovård, pedagogik, tillverkning och dans. En studerande får status som arbetstagare när han eller hon påbörjar en yrkesutbildning. Innan han börjar undertecknar han ett kontrakt med företagets ägare, och den månadslön han kommer att få fastställs. Den är dock inte på samma nivå som för en heltidsanställd. Företaget förbereder inte bara lärlingen för jobbet, utan ger honom eller henne vanligtvis också ett jobb när han eller hon slutar skolan. En annan fördel är att den unga personen integreras i ett team där han eller hon är en fullvärdig medlem. I företagen måste en ansvarig person utses som ansvarar för denna process. För att kunna utföra denna uppgift måste hon ha fullgjort minst undervisningsskyldigheten. Lärlingarna går i skolan en eller två dagar och tillbringar tre eller fyra dagar i veckan på företaget.

De kan välja att arbeta, men också att vidareutbilda sig.

Efter att ha slutfört sin yrkesutbildning genom att avlägga studentexamen kan schweizarna arbeta eller – för de bättre – ansöka om att studera vid en praktisk högskola eller ett universitet. I Schweiz är den högre utbildningen indelad i universitet, högskolor och institut för högre utbildning. I de flesta fall går eleverna vidare till yrkesgymnasiet efter att ha tagit examen från yrkesgymnasiet och till universitetet efter att ha tagit examen från gymnasiet. Om de vill gå på universitet efter yrkesgymnasiet måste de fullfölja ett års utbildning där de fyller på de teoretiska kunskaper som saknas.

Den obligatoriska skolgången i Schweiz varar i nio år. Eleverna kan sedan gå vidare till yrkesgymnasiet eller gymnasiet. De elever som inte vet om de vill gå på gymnasium eller yrkesskola efter grundskolan, eller som har sämre resultat, har möjlighet att gå in i det så kallade övergångsåret, som är en överbryggningsperiod. Elever som inte klarar sig så bra erbjuds mindre krävande tvååriga kurser, varefter de får ett certifikat. Efter examen har de fortfarande möjlighet att studera ett yrkesområde. Olika rådgivare, t.ex. socialarbetare, karriärrådgivare och anställda som är integrerade i varje företags yrkesutbildningssystem, hjälper eleverna att fatta karriärbeslut.

Det schweiziska utbildningssystemet ger framgång

Yrkesutbildningssystemet är väl etablerat i Schweiz. Detta framgår av en viktig indikator – den låga arbetslösheten. Den överstiger inte 7 %. Schweiz har den lägsta ungdomsarbetslösheten i Europa. Det nuvarande genomsnittet ligger på cirka 12 % i OECD-länderna.

Detta system är mycket attraktivt för unga schweizare eftersom de lär sig praktiska saker och dessutom får de pengar medan de studerar och slipper olika deltidsjobb. Schweiz som förbund arbetar tillsammans med de enskilda kantonerna (medlemsstaterna) och företagen själva med yrkesutbildningssystemet. 60 % av kostnaderna för utbildningen täcks av de enskilda företagen. De har tillräckliga resurser för att kunna finansiera både produktionsprocessen och studenternas yrkesutbildning.

Detta system är mycket fördelaktigt och effektivt, eftersom det garanterar att människor har ett jobb för livet under studietiden. Schweiz bör vara ett exempel för andra länder på hur man kan förbättra skolsystemet och koppla det till verkligheten. Samtidigt ger det lokala systemet dig möjlighet att byta karriär under din livstid utan problem. Det är detta framgångsrika skolsystem som gör Schweiz till ett trevligt land att leva i, där allt fungerar och är bra att leva i.

Ta reda på vilka förmåner attraktiva arbetsgivare erbjuder för att belöna sina anställda. Undrar du hur du ska hantera din ekonomi under rekordhöga prisökningar och inflation? Du kan hitta idéer i den här bloggen.