Arbetskraftens rörlighet är en av de underliggande orsakerna till strukturell arbetslöshet, som kan visa på ett stort antal lediga jobb vid en tidpunkt då det finns ett stort antal arbetslösa arbetstagare. Hög arbetslöshet kan dock generellt sett ha en negativ inverkan på arbetskraftens rörlighet, eftersom människor blir mer oroliga och osäkra när det gäller att hitta ett nytt jobb eller behålla sitt nuvarande jobb.
Demografiska prognoser visar att nästan 10 miljoner arbetstagare förväntas lämna arbetsmarknaden under det kommande decenniet, med början 2020. Så många som 86 procent av arbetsgivarna säger nu att de har svårt att tillsätta lediga platser. Sysselsättningsgraden beror till stor del på tillgången till en arbetskraft som gör det möjligt att delta framgångsrikt och långsiktigt på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna förväntar sig därför i allt högre grad mer av sina anställda och föredrar flexibilitet och en vilja att lära sig snarare än snäv specialisering.
Företagen anpassar sig till situationen på arbetsmarknaden
Bristen på kvalificerad arbetskraft börjar bli ett hot mot företagens fortsatta tillväxt. Ett av målen i Slovakiens nationella sysselsättningsstrategi (Europa 2020) är att minst 40 % av den yrkesverksamma befolkningen i åldern 30-34 år ska uppnå högskoleutbildning under nästa år. På detta område ligger de nya medlemsstaterna betydligt efter de gamla medlemsstaterna. Tio länder har uppnått målet, medan endast Estland, Litauen och Cypern är nykomlingar. I Slovakien hade 22,1 % av arbetskraften avslutat en högskoleutbildning 2010, jämfört med 15,1 % 2016. Som jämförelse kan nämnas att Tjeckien hade 20,4 % 2010 och 18,9 % 2016.
Ökad högskoleutbildning leder ofta till att jobben fylls med mer kvalificerad arbetskraft än vad som krävs. Kvaliteten på högskolorna är också ett negativt fenomen till följd av det ökande antalet högskolor. Institutionerna producerar allt oftare studenter med allmän utbildning som inte är lämpliga för att fylla lediga platser som kräver yrkesutbildning. Ansvaret för att se till att arbetstagarna får den utbildning som krävs och uppnår de yrkeskunskaper som krävs överförs sedan till arbetsgivarna.
”Det är nödvändigt att bygga upp utbildningssystemet på ett sådant sätt att det kontinuerligt och långsiktigt skapas förutsättningar för tillgången på kvalificerad arbetskraft. Om statens intresse inte omsätts i konkreta åtgärder kommer Slovakiens konkurrenskraftspotential att minska på ett farligt sätt.”
– Ordförande för bilindustriföreningen
Antagandet kvarstår att företagen kommer att anpassa sig till situationen på arbetsmarknaden på grund av bristen på anställda. De kommer att vara mer villiga att tillgodose specifika krav för att få en bra anställd, och samtidigt kommer de att vara villiga att lätta på sina egna krav. Det finns också ett antagande att urvalsförfarandet bör vara enklare. Därför kommer företagen att vara mindre strikta i sina krav på en framtida anställd. Det kommer att finnas färre personer att testa och därför kommer det att bli färre urvalsrundor. Detta gäller naturligtvis inte överallt, men enligt undersökningen har nästan hälften av företagen redan börjat se över sina krav på utbildning eller erfarenhet för ett visst jobb, med förbehållet att de erbjuder utbildning.
Arbetskraftens rörlighet kommer också att påverka de ekonomiska och politiska aspekterna.
Bristen på kvalificerad arbetskraft förväntas påverka den ekonomiska tillväxten och välfärden. Att upprätthålla en högkvalificerad arbetskraft blir en viktig strategisk uppgift för att säkra den ekonomiska tillväxten. För att fortsätta att upprätthålla levnadsstandarden i Europeiska unionen måste vi öka sysselsättningen i alla åldrar, öka arbetsproduktiviteten och vi måste också överväga att förlänga arbetstiden. Att höja befolkningens levnadsstandard och skapa hållbara arbetstillfällen är också en förutsättning för den fortsatta utvecklingen av ekonomin under det kommande året, vilket bör leda till att hindren för ökad arbetslöshet undanröjs. Syftet är att förbättra underrepresenterade arbetstagargruppers deltagande på arbetsmarknaden.
”Slovakiens främsta konkurrensfördel på den globala marknaden är den mycket låga arbetskostnaden i kombination med den stora tillgången på högkvalificerade arbetstagare. Detta gör Slovakien till ett intressant land för investerare från Västeuropa.”
– Marknadsföringschef på Manpower
Den låga rörligheten hos den inhemska arbetskraften i kombination med bristen på kvalificerad arbetskraft tvingar företagen att söka personal utomlands. Ankomsten av internationella studenter är ett av de första sätten att få in arbetskraft i landet inom ramen för reglerad rörlighet. Därför har antalet utländska arbetstagare ökat med tiotals procent under de senaste åren och antalet långtidsarbetslösa lokalbefolkningen har ökat. En betydande positiv ekonomisk situation minskar människors motivation att åka utomlands och vice versa.
En del av omfattningen av den ökande obalansen på arbetsmarknaden orsakas av demotiverande sociala förmåner, etniska särdrag i vissa regioner i Slovakien eller snedvridna värderingar hos medborgarna. En viktig faktor för problemen på arbetsmarknaden är att man inte lyckats skapa ekonomiska förutsättningar för en långsiktig ökning av antalet nya, produktiva och välutbildade arbetstagare. än de förlorade arbetstillfällena. Den nationella sysselsättningsstrategin syftar till att fram till 2030 säkerställa ett hälsosamt liv, förbättra kvaliteten för alla oavsett ålder, främja ekonomisk tillväxt och produktiv sysselsättning samt säkerställa hållbar konsumtion och produktion.
Den digitala ekonomin är oundviklig i en tid av globalisering.
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling förutspår att upp till 30 procent av jobben kan vara automatiserade inom två decennier. Digitaliseringen av industrin har redan börjat i grannlandet Tjeckien. I detta avseende kommer det att vara viktigt att stödja vetenskap och forskning inom snabbt framväxande teknik, t.ex. artificiell intelligens, superhögpresterande datorer (HPC) eller blockkedjor (dynamiska krypterade databaser). Men många undersökningar visar att det finns två huvudsakliga rädslor bland människor i dag: rädslan för att förlora jobb och rädslan för att artificiell intelligens ska ”ta över”. Forskningen visar också att artificiell intelligens kommer att förändra upp till 70 procent av jobben i Slovakien under de kommande tio åren.
”Enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling kommer upp till 65 procent av dagens skolbarn att arbeta i yrken som ännu inte existerar eller som kommer att förändras avsevärt. Vi hör till de länder som kommer att påverkas mest av utvecklingen av ny teknik.”
– Microsofts vd
Det stora antagandet är att arbetsmarknaden efter 2020 kommer att betona innovation och produktanpassning. Från en modell som bygger på lojalitet och företagstillhörighet hos interna anställda kommer man att övergå till externa team av specialister med den erfarenhet som krävs för att få igång sina projekt. Det kommer att bli en allt större betoning på kortsiktiga projekt snarare än långvariga anställningar hos en och samma arbetsgivare. Människor kommer att drivas av viljan att göra ett bra och kvalitativt arbete och kommer att kunna uppnå ett gemensamt mål genom självorganisering. Vi riskerar också att övergå från den traditionella uppifrån-och-ned-modellen för styrning till den motsatta nedifrån-och-upp-modellen. Cheferna kommer alltså inte att vara en permanent del av projekten som de är idag, utan kommer bara att vara närvarande under vissa faser av projekten. Ledarnas framgång kommer att bedömas utifrån deras förmåga att bygga relationer, kommunicera och lösa problem på ett effektivt sätt i grupper. Konkurrenskraft är nyckeln till framgång i framtiden.
Rekryteringsföretag som specialiserar sig på vissa branscher eller yrken spelar också en viktig roll på arbetsmarknaden. Arbetssökande (även från andra länder) har möjlighet att teckna ett avtal om arbetsförmedling med dem. Arbetskraftens rörlighet kommer också att främjas för deras räkning för att bekämpa ungdomsarbetslösheten och hjälpa arbetsgivarna att hitta den kompetens de söker men inte kan hitta på den lokala arbetsmarknaden.
